Нина Погодина - Читайте по-шведски

7 Vid mina sinnens fulla bruk - В полном сознании

8 statsverket - департамент финансов

9 Men tlom om hans unga oerfarna forvaning nar han inte fick ut ett rott ore! - Но представьте, как был поражен молодой и неопытный человек, когда он не получил и гроша ломаного!

10 min liv och kniv (разг.) - зд. клянусь моей жизнью

11 det kan dom hoppa opp och satta sej pa! (разг.) - зд. с этим им придется смириться!

12 ga om samma ring - остаться на второй год в гимназии

18 ta studenten (разг.) - сдавать выпускной экзамен в гимназии (или в школе), дающий право поступления в высшее учебное заведение

14 eftersom han hade ett gott huvud - поскольку у него была светлая голова

15 fina studentbetyg - прекрасные оценки на экзаменах

16 I kronans klader - На военной службе

17 kosing (жарг.) - деньги

18 att underbefalskaren inkom till statsverket med krav pa loneforhojning pa grund av vidriga arbetsforhallanden - младший командный состав обратился в департамент финансов с требованием о повышении жалования в связи с вредными условиями труда

19 tragubbar - зд. мишени

20 och lag ner sa manga halmmadrasser - и испортил так много соломенных матрацев

21 i form av reda pengar - в наличных деньгах

22 och skrapade ner - и захламлял

23 kommunalarbetarnas lonepost - статьи о вознаграждении коммунальных работников

24 och skarmbildade sig - делал просвечивание грудной клетки

25 jamforande sprakforskning - сравнительное языкознание

26 vad staten tog igen pa de gungorna forlorade den pa andra karuseller то, что государство приобретало на одном, оно теряло на другом (букв, то, что государство возмещало на качелях, оно теряло на каруселях)

27 for barnbidragens och moderskapspenningens skull - главным образом ради получения пособия на детей и государственного пособия по материнству

28 att gora hundoron i skolans ABC-bocker - загибать уголки страниц в школьных учебниках

29 ryckte loss trafikskyltar - вырывал дорожные указатели

30 och kvitterade ut folkpension och professorspension och ATP och sjukpenning - получал пенсию по старости, профессорскую пенсию, пенсию по выслуге лет и пособие по болезни

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Var Erik Goranssons iar rik? Varfor blev Erik Goranssons far bitter pa stat och kommun? I vilken atmosfar forflot Erik Goranssons pubertetsar? Vilken summa testamenterade Hilmer Goransson till sin son? Fick Erik Goransson nagot fran statsverket? Pa vilket satt beslot Erik lura stat och kommun? Hur forflot Eriks ar i gymnasiet? Varfor borjade Erik plugga ordentligt nar han skulle ta studenten? Fick han fina studentbetyg? Vad gjorde han i det militara? Varfor inkom underbefalskaren med krav till statsverket? Hur stor summa av framlidne Hilmer Goranssons pengar avbetalades vid Eriks militartjansts slut? Vilken bana valde Erik Goransson vid universitetet? Varfor valde han att bli professor i jamforande sprakforskning? Pa vilket annat satt skaffade sig Erik extra inkomster fran stat och kommun? Varfor gjorde han en studieresa till Mongoliet? Gifte han sig? Vad fick han barn for? Varfor beslot han att leva mycket lange? Nar gick debet och kredit ihop antligen? Vad hande nar Erik Goranssons debet och kredit gick ihop?

2. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

прогрессивная шкала налогов; в полном сознании; не получить и ломаного гроша; у него светлая голова; получить хорошие оценки на экзаменах; проходить воинскую повинность; зарплата ученого-исследователя; возместить наличными деньгами; любимое занятие; школьный букварь; загибать уголки страниц в книге; вырывать дорожные указатели; пособие по материнству; пособие по болезни; пенсия по старости

3. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:

a) enorm, inkomst, avlida, statsverket, skatteinbetalningar, plugga, studentbetyg, kosing, underbefalskaren, tragubbar, forskarlon, skrapa ner, skarmbilda sig, barnbidrag, moderskapspenning, ABC-bocker, kvittera ut, folkpension, ATP, utropa, do

b) det mesta gick at till skatt, att inte fa ut ett rott ore, att se till, att ta studenten, att ga om samma ring, att gora hundoron, vidriga arbetsforhallanden, reda pengar, att rycka loss trafikskyltar

4. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att inte fa ett rott ore; att ha ett gott huvud; att ga om samma ring; for barnbidragens skull; att gora hundoron; att kvittera ut sjukpenning; att.halla sig forkyld

Maja Ekelof -- Ur: RAPPORT FRAN EN SKURHINK

(Nagra avsnitt)

Jag minns en dag for lange sedan

Solen gassar och tvillingvagnen ar tung att kora.1 De storsta barnen gar bredvid karran2 dar tvillingarna sitter. Alla barnen kinkar och gnaller. Sjalv ar jag dodstrott. Vi har suttit pa dispensaren fyra timmar. Det ar otroligt manga sprutor3 barn ska ha fore skolaldern. De ska skyddas mot difteri, smittkoppor och lungtuberkulos.4 "Skont att vi ar pa hemvag," tanker jag. Syster Anna-Lisa hade varit pa sa daligt humor. Hon hade ryckt ned de rena barnkladerna som jag lagt pa bordet i vantrummet. (Var skulle man lagga dem?)

Backen ar brant och jag kanner mig illamaende. Jag har ett tungt lass att dra. Fyra barn pa fyra ars tid.5

Vi har nastan hunnit upp for backen till var stuga, nar en cyklist pinglar pa oss.6 Jag hejar7 at var granne som just hoppar av sin cykel.

"Nu du Maja," skriker han. "Nu kan du ga till socialvardsbyran8 och fa hjalp."

Nar jag nu tanker tillbaka pa den dar dagen forstar jag att min granne last om de sociala formaner medborgarna i samhallet skulle fa. Bostadsbidrag, barnbidrag9 osv.

Den dar tiden hade jag inte tid att lasa tidningar. Jag visste inte vad socialvard var.

Min granne hade en ratt skrikig rost och han forklarade hogljutt en del om samhallets konstruktion for mig.

"Du har full ratt," sa han, gang pa gang. "Ga till socialvardsbyran nar du inte har pengar. Du kan fa ved, mat och kladpengar."

"Det ar lag pa det," sa min granne flera ganger.

De dar orden fastnade i huvudet pa mig. Efter ett par dagar hade jag bestamt mig for att be om pengar till ett doktor-besok. Mina tvillingpojkar skelade10 och borde undersokas av specialist.

Jag skaffade en barnvakt11 och gick till "byran" for forsta gangen i mitt liv.

Jag minns att jag kande inga olustkanslor alls. Jag minns ocksa att det satt manga personer i korridoren pa polishuset

dar byran da var inrymd. Bade unga och gamla manniskor satt dar och vantade. Vi pratade och skrattade. Det lag ett lyckoskimmer over framtiden. Ingen skulle behova vara utan mat eller klader i framtiden.

Det blev min tur och jag fick tala om vad jag onskade for hjalp. Jag fick en lapp12 dar det stod att "byran" betalade doktor-besoket. Resan till Orebro skulle jag nog klara sjalv.

Det blev manga resor till ogonlakaren. Jag fick kopa glasogon at mina pojkar. Under glasogonen skulle en lapp sitta for det friska ogat.13 Atskilliga rullar med ett slags tejp14 fick jag kopa. Pojkarna rev av sig bade glasogon och lappar sa ofta de hann. Efter ett oandligt talamodsarbete borjade de forsta att de skulle ha dessa saker pa sig. De fick anvanda detta tills de var sex ar. Da hade synen pa det sjuka ogat dragits ratt.15

Korea-krisen-53

Barnavardsmannen16 sager at mig att gora en lista pa de klader mina barn behover. Jag satter mig vid hennes skrivbord nar hon gatt hem. (Jag stadar nagra av stadens kontor pa kvallarna.)

Nar jag gick hemifran visste jag sa val att alla fem barnen behovde vinterklader. Nu sitter jag med pennan i hand, men far inget pa papperet... Mina tankar ar i Korea. Hur manga jackor ska behovas dar om en tid?

Till sist skriver jag hastigt "Ett par byxor och en jacka."

Mina tankar ar i Korea.

Jag kan inte hushalla. Varje manad bestammer jag mig for att gora upp en budget.

Pa avloningsdagen ska jag dela isar pengarna i sa manga delar som manaden har.

Jag ska planhushalla.17

Det vill jag andra

(Ur en insandare som aldrig kom in)18

Beskaftigheten hos en del av vara socialvardsarbetare.19

Assistenten kan och vet inte ALLT fastan han ar utbildad.

Man laser ofta om hur bra ordnat det ar i Sverige for dem som kommit i nodsituation...

Jag kanner en hemmadotter som efter sina foraldrars dod forsokt att fa nagot av detta fina vi laser om ...20 Doktorn kan inte ge henne sjukpension, hon ar inte nog sjuk, sager han.

Socialvard kan hon inte rakna med, sager en kommunal-tjansteman. Det ar for manga ar kvar till hennes pensionsalder. Han sager vidare till henne att det hon kan gora ar att ta plats hos nagon ankeman som hushallerska... Hon ska inte tro att pengarna bara regnar fran himlen.

En reflektion.

Jag bor i ett valfardssamhalle.21

Dagarna flyter fram pa samma satt som overallt har pa jorden.

Gryning, dager, middag, kvall och natt.

En sak har jag funderat mycket over... Manniskans talmodighet.

En manniska tycks kunna leva ratt nojd utan nan vidare slags "stimulans". Atminstone ar det sa i mitt kvarter, ty jag hor aldrig nagon stor klagan bland mina grannar. De ater, sover, ater, sover osv... Fruarna i de sma husen lever-som i sma dockskap. Var och en av dem ar sa noga med att visa upp de basta kaffekopparna och de vitaste lakanen samt framfor allt en lycklig akta-maka-min.22

Hur lange ska de fa leka i sina dockskap?23

Varje manniska maste ha ett ljus som lyser upp vagen for henne om hon ska orka leva. Mitt ljus under manga ar har Harry Martinson24 varit. Han fick lida forodmjukelse.25 Da ska ocksa jag klara av att vara forodmjukad... Han klarade av de simplaste yrken utan att bli forsoffad.26 Da ska ocksa jag klara av mitt stadarbete utan att drunkna i skurhinken.27

Kan ett yrke vara finare an ett annat yrke?

Tyvarr maste svaret bli ja. Ett yrke som ger sa god fortjanst att man klarar sin forsorjning pa det ar finare an ett yrke som ar sa daligt betalt att det inte forsorjer "sin man".28

Ar det ratt att bara en del manniskor ska behova tigga for att kunna leva? Det ar ratt enligt lagen, som manniskan sjalv utformat.29

Den som ar utrustad med klar hjarna och vassa armbagar, den manniskan kommer att klattra langst upp i loneskalan.30

Den som kanske fatt mindre klar hjarna och inte sa vassa armbagar, den manniskan ska inte ha sa stor lon enligt lagen. "Hon" maste tigga. Lagen ar san. Lagen ar human till och med.31 Man har bytt ut ordet fattigvard mot socialvard.32 Ett klingande namn som nog later lika illa som fattigvard i den sokandes oron. Varlden blir aldrig annorlunda om inte manniskan blir annorlunda. Men manniskan ar sa full av maktbegar33 att det alltid kommer att vara stor skillnad mellan manniska och manniska.