Том 4. Литература XVII в.

Мошерош и Гриммельсгаузен

Морозов А. А. Ганс Якоб Кристоф Гриммельсгаузен и его роман «Симплициссимус». — В кн.: Гриммельсгаузен Г. Я. К. Симплициссимус. Л., 1967, с. 475–606.

Морозов А. А. «Симплициссимус» и его автор / Отв. ред. Г. И. Федорова. — Л., 1984.

Розен М. Г. Человек и мир в романе Гриммельсгаузена «Симплициссимус». — В кн.: Вопросы зарубежной литературы. М., 1968, с. 200–215.

Grunwald S. F. L. A biography of Johann Michael Moscherosch, 1601–1669. — Berne, 1969.

Herbst G. Die Entwicklung des Grimmelshausenbildes in der wissenschaftlichen Literatur. — Bonn, 1957.

Hinze W. Moscherosch und seine deutschen Vorbilder in der Satire: Quellenstudie: Inaug. Diss. der Doktorwürde. — Rostock, 1903.

Knopf J. Frühzeit des Bürgers. Erfahrene und verleugnete Realität in den Romanen Wickrams, Grimmelshausens, Schnabels. — Stuttgart, 1978.

Koschlig M. Das Ingenium Grimmelshausens und das «Kollektiv»: Studien zur Entstehungs- und Wirkungsgeschichte des Werkes. — München, 1977.

Stoll C. Hans Jacob Christoffel von Grimmelshausen, 1676–1976. — München, 1976.

Triefenbach P. Der Lebenslauf des Simplicius Simplicissimus: Figur, Initiation, Satire. — Stuttgart, 1979.

Литература конца века

Bock C. V. Quirinus Kuhlmann als Dichter. — Bern, 1957.

Dietze W. Quirinus Kuhlmann, Ketzer und Poet: Versuch einer monographischen Darstellung von Leben und Werk. — Berlin, 1963.

Eggert W. Christian Weise und seine Bühne. — Berlin; Leipzig, 1935.

Frühsorge G. Der politische Körper: Zum Begriff des Politischen im 17. Jahrhundert und in den Romanen Christian Weises: Inaug. Diss. — Stuttgart, 1974.

Heinrich A. Die lyrischen Dichtungen Jakob Baldes. — Strassburg, 1915.

Zarncke F. Christian Reuter — der Verfasser des Schelmufsky: Sein Leben und Seine Werke. — Leipzig, 1882.

Общие работы

Calgari G. Storia delle quattro letterature della Svizzera. — Milano, 1958.

Jenny H. E., Rossel V. Geschichte der schweizerischen Literatur. Bern; Lausanne, 1910. — Bd. 1.

Rossel V., Jenny H. — E. Histoire de la littérature suisse des origines à nos jours. — Lausanne; Berne, 1910. — T. 1.

Литература на французском языке

Les arts: Architecture. Peinture. Littérature. Musique. — Lausanne, 1976. — T. 1.

Godet Ph. Histoire littéraire de la Suisse française. — Neuchâtel, 1890.

Jost F. Essais de littérature comparée. — Fribourg, 1964. — T. 1.

Jost. F. La Suisse dans les lettres françaises au cours des âges. — Fribourg., 1956.

Monnier M. Genève et ses poètes du XVIe siècle à nos jours. — Paris; Genève, 1874.

Rossel V. Histoire littéraire de la Suisse Romande des origines à nos jours. — Genève, 1889. — T. 1.

Sayous A. Histoire de la littérature française à l’étranger (Le dix — septième siècle): En 2 vol. — Paris, 1853.

Senebier J. Histoire littéraire de Genève. — Genève, 1786. — T. 2.

Литература на немецком языке

Baechtold I. Geschichte der deutschen Literatur in der Schweiz. — Frauenfeld, 1892.

Braun H. E. Das Einsiedler Wallfahrtstheater der Barockzeit. — Freiburg, 1969.

Ermatinger E. Dichtung und Geistesleben der deutschen Schweiz. — München, 1933.

Weigum W. «Heutelia»: Eine Satire über Schweiz des 17. Jahrhunderts. — Frauenfeld; Leipzig, 1945.

Датская, норвежская и исландская литературы

Albeck G., Billeskov Jansen F. J. Fra runerne til Johannes Ewald. — 3 udg. — København, 1971.

Billeskov Jansen F. J. Danmarks digtekunst. — København, 1944. — Bd. 1. Fra oldpoesien indtil klassicismens gennembrud.

Friese W. Nordische Barockdichtung: Eine Darstellung und Deutung skandinavischer Dichtung zwischen Reformation unf Aufklärung. — München, 1968.

Heiberg A. C. L. Thomas Kingo, biskop i Fyen. — Odense, 1852.

Holstein Rathlou V. J. von. Om Thomas Kingo: Nogle studier over hans poetiske skrifter. — København, 1917.

Kvalbein L. A. Feminin barokk: Dorothe Engelbretsdotters liv og diktning. — Oslo, 1970.

Ludwigs Chr. Thomas Kingo. — København, 1924.

Midbøe H. L. Petter Dass. — Oslo, 1947.

Paludan J. Danmarks litteratur mellem Reformationen og Holberg med henblik til den svenske. — København, 1896.

Paludan J. Fremmed indflydelse paa den danske nationallitteratur i det 17. og 18. aarhundrede: En litteratur — historisk undersøgelse: I 2 bd. — København, 1887–1913.

Petersen C. S. Fra folkevandringstiden indtil Holberg. — København, 1929.

Petersen R. Thomas Kingo og hans samtid. — København, 1887.

Rode G. Renaissances tidligste eftervirkninger på dansk poetisk literatur: En literaturhistorisk undersøgelse. — København, 1866.

Rørdam H. F. Mester Anders Christensen Arrebos levnet og skrifter: I 2 bd. — København, 1857.

Simonsen J. Thomas Kingo: Hofpoet og salmedigter. — København, 1970.

Simonsen V. L. Kildehistoriske studier i Anders Arrebos forfatterskab. — København, 1955.

Sønderhalm E. Jacob Worm: En politisk satiriker i det syttende århundrede. — København, 1971.

Thomsen E. Barokken i dansk digtning. — København, 1971.

Wittenberg M. Thomas Kingos historisch — topographische Dichtung: Eine Untersuchung von Inhalt, Stil und Sprache in ausgewählten Beispielen. — Bonn, 1972.

Шведская литература

Atterbom P. D. A. Svenska siare och skalder: I 2 bd. — Örebro, 1862.

Belfrage E. 1600-talspsalm: Litteraturhistoriska studier. — Lund, 1968.

Beijer A. Dramatiken i «Bröllops besvärs ihugkommelse»: En tidsbild och ett tolkningsförsök. — Stockholm, 1974.

Bennich — Björkman B. Författeren i ämbetet: Studier i funktion och organisation av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet, 1550–1850. — Uppsala, 1970.

Bergh G. Litterär kritik i Sverige under 1600 — och 1700-talen. — Stockholm, 1916.

Castrén G. Stormaktstidens diktning: Studier. — Helsingfors, 1907.

Dahlberg G. «Dän Swänska theatren»: Studier kring vår första teatertrupp, dess scen och repertoar. — Göteborg, 1976.

Ekholm R. Samuel Columbus: Bidrag till kännedomen om hans bevnad och författarskap. — Uppsala, 1924.

Friberg A. Den svenske Herkules: Studier I. Stiernhielms diktning. — Stockholm, 1945.

Hansson S. «Bröllopslägrets skald och bårens»: En studie i Lucidors tillfällesdiktning. — Göteborg, 1975.

Johannesson K. I polstjärnans tecken: Studier i svensk barock. — Stockholm, 1968.

Karlfeldt E. A. Skalden Lucidor/Med illustrationer från dåtidens Stockholm efter E. Dahlbergs originalteckningar. — Stockholm, 1914.

Linck J. Om Lars Johansson (Lucidor den olycklige): Litteraturhistoriskt utkast. — Stockholm, 1876.

Lindquist D. Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet med särskild hänsyn till bön-, tröst- och nattvardsböcker. — Stockholm, 1939.

Lindroth Hj. Stiernhielms Hercules: En diktmonografi. — Lund, 1913.

Olsson B. Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier. — Lund, [1974].

Platen M. v. Johan Runius: En biografi. — Stockholm, 1954.

Schück H., Warburg K. Illustrerad svensk litteraturhistoria. Andra delen. Reformationstiden och stormaktstiden. — Stockholm. [1931].

Sellin E. J. Svenska dramat under Karl den Elftes regering: Litteratur — historiska anteckningar. — Stockholm, 1877.

Siljverstolpe C. G. U. Svenska teaterns äldsta öden. — Stockholm, 1882.

Ståhle C. I. Vers och språk i Vasatidens och stormaktstidens svenska diktning. — Stockholm, 1975.

Swahn S. Ryktets förvandlingar. Stiernhielm, Lucidor och Runius bedömda av 1700-talet: En studie i den litterära kritikens utveckling i Sverige. — Lund, 1974.

Swartling B. Georg Stiernhielm: Hans lif och verksamhet. — Upsala, 1909.

Sylwan O. Den svenska versen från 1600-talets bôrjan: En litteraturhistorisk översikt: I 3 bd. — Göteborg, 1925–1934.

Thomsen E. Skribenter og Salmister: Artikler og foredrag. — København, 1957.

Финская литература

Карху Э. Г. История литературы Финляндии: От истоков до конца XIX в. — Л., 1979.

Suomen kirjallisuus. II. Ruotsin ajan kirjallisuus / Toim. M. Rapola. — Helsinki, 1963.

Suomen kulturhistoria: Ruotsin — vallan aika / Toim. P. Tommila et al. I. — Porvoo, 1979.

Tarkiainen V. Mikael Agricola: Tutkielmia. — Helsinki, 1958.

Tarkiainen V., Kauppinen E. Suomalaisen kirjallisuuden historia. — Helsinki, 1967.

Общие работы

Славянское барокко. Историко — культурные проблемы эпохи. — М., 1979.

Польская литература

Bibliografia literatury polskiej: Nowy Korbut. T. 1–3.

Piśmiennictwo staropolskie. — Warszawa, 1963–1965.

Липатов А. В. Формирование польского романа и европейская литература: Средневековье, Возрождение, Барокко. — М., 1977.

Разумовская Л. В., Стахеев Б. Ф. Литература с конца XVI в. до середины XVIII в. — В кн.: История польской литературы. М., 1968, т. 1 с. 77—108.

Софронова Л. А. Поэтика славянского театра XVII — первой половины XVIII в.: Польша. Украина. Россия. — М., 1981.

Badecki K. Literatura mieszczańska w Polsce XVII wieku: Monografia bibliograficzna. — Lwów, 1925.

Barycz H. Spojrzenie w przeszłość Włosko — polską. — Warszawa, 1965.

Brahmer M. Z dziejów włosko — polskich stosunków literackich. — Warszawa, 1939.

Buchwald — Pelcowa P. Satyra czasów saskich. — Wrocław, 1969.

Dürr — Durski J. Daniel Naborowski: Monografia z dziejów manieryzmu i baroku w Polsce. — Łódź, 1966.

Dziechcińska H. Proza staropolska: Problemy gatunków i literackości. — Wrocław, 1967.

Dziechcińska H. Literatura a zabawa: Z dziejów kultury literackiej w dawnej Polsce. — Warszawa, 1981.

Z dziejów życia literackiego w Polsce XVI i XVII wieku / Pod red. H. Dziechcińskiej. — Wrocław, 1980.

Fischerówna R. Samuel Twardowski jako poeta barokowy. — Kraków, 1931.

Grzeszczuk S. Błazeńskie zwierciadło: Rzecz o humoryce sowizdrzalskiej XVI i XVII w. — Kraków, 1970.

Hernas Cz. Barok. — Wyd. 2. — Warszawa, 1976.

Kaczmarek M. Epicki kształt poematów historycznych Samuela Twardowskiego. — Wrocław, 1972.

Kotarska J. Poetyka popularnej liryki miłosnej XVII wieku w Polsce. — Gdańsk, 1970.